I USA har de tagit fram ett test där man kan kolla könet på barnet man väntar på samma sätt som man tar reda på om man är gravid över huvud taget. Man kissar alltså på en sticka och så vet man könet några veckor innan det syns på ultraljudet, även om det inte är hundraprocentigt säkert.
Jag undrar varför man vill veta något sånt? Vad gör det för skillnad liksom? Svaren man får då, fortfarande, är att då kan man ju måla barnets rum i rätt färg innan det är fött och köpa rätt sorts kläder o.s.v. Man ska alltså förbereda ”rätt” miljö för barnet beroende på vilket kön det har. Jag blir bara matt när jag läser sånt. Vad tänker folk med egentligen? Varför inbillar de sig att det skulle göra någon skillnad? Det finns barn som föds i hyddor och springer nakna tills de är ganska stora och blir pojkar och flickor utan rosa eller blå väggar och kläder. Och varför i hela friden vill man över huvud taget göra en så stor grej av kön? Jag har aldrig förstått mig på ”det här är för pojkar” och ”det här är för flickor” mentaliteten. Det verkar bara dumt och begränsande.
När en av mina kusiner var liten, kanske fyra år, målade hans systrar naglarna på honom varpå pojkens pappa blev rasande och skällde ut både pojken och systrarna. Han trodde att lillkillen skulle bli bög om han tilläts ha nagellack och smink…herregud, man kan ju bli mörkrädd för mindre. I samma familj förvägrades en av tjejerna att ha batmankalsonger eftersom de var för killar. Jag förstår inte varför man vill begränsa sina barn på det viset. Eller varför man vill förklara för en treåring varför han inte kan bli mamma när han blir stor. Ska man inte vara glad så länge barnen inte har några gränser för sina fantasier? Det skulle jag vara. Jag skulle till och med uppmuntra dem. Alla människor har rätt att utforska sin värld och få utrymme att utvecklas i en egen riktning utan att nån pekar ut rätt eller fel leksaker utifrån premisser som kön.
Thomas Beatie har fött ett till barn och folk rasar över om han ska få kallas man när han har äggstockar och livmoder kvar. Vad är det som gör mannen undrar jag då. Är det kuken och kulorna? Det finns personer som föds med testiklar istället för äggstockar men ser helt och hållet ut som kvinnor i övrigt; ska de då kallas män? Även om de känner sig som kvinnor? Av någon anledning tror många att det yttre biologiska könet alltid är det samma som det mentala. Jag antar att det är cisexuella människor som gör det, de som har en kropp som stämmer överens med deras mentala självbild, och dessutom är handikappade med bristande empati så att de inte förstår att det inte är alla förunnat att ha det så. Visserligen kan jag hålla med om att Beatie egentligen är av biologiskt honkön men att vara man eller kvinna är något helt annat. Biologiskt kön säger inte ett piss om någons könsidentitet. Därför är Thomas Beatie en man som har fött barn med sin biologiska kvinnokropp. Svårare än så behöver det inte vara.
Så varför envisas folk med att göra det så svårt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar