Åderlåten och självbelåten

Igår skrev jag klart en novell. Den slutade på lite drygt sexton sidor. Det är en väldigt speciell novell för det är nog den första som jag faktiskt har konkreta planer för. Vanligtvis kommer mina alster till de stunder jag har inspiration och jag sätter mig nästan aldrig ner för att med självdisciplin och målmedvetenhet föra en berättelse vidare trots att jag inte har något nytt uppslag eller skrivlust. Det är därför jag har så mycket påbörjat och nästan inget avslutat och näst intill ingenting som jag verkligen tror på, eller tror på det är lite hårt. Jag har berättelser som jag tror skulle kunna utvecklas till romaner om jag orkade sätta mig ner och faktiskt jobba med dem på ett mer seriöst och proffessionellt sätt, men jag är realistisk och vet att det, just nu, är över min förmåga.

Undantaget är just den här berättelsen. Den handlar om Johnny som är varulv i ett modernt Sverige och förälskar sig i Oscar, en underlig människa med extraordinära sinnen och taggarna utåt, bokstavligen (Oscar är alltid beväpnad med kniv). Men att ha långvariga relationer med vanliga människor, som kanske inte är så vanliga, ses inte med blida ögon av alla.

I alla fall är planen den att de sexton sidorna ska kortas ner till max 22000 tecken (som jag passerade för en sådär 7-8 sidor sedan), med blanksteg, och skickas in till en novelltävling anordnad av Mitrania.se och förhoppningsvis vinna lite pengar. Oavsett hur det går med den saken är min målbild att berättelsen så småningom ska förvandlas till en någorlunda lättsmält ungdomsroman. Det är på tiden att jag drar mitt strå till stacken vad gäller icke-heteronormativ litteratur som jag själv jagar med ljus och lykta. Nu råkar det istället bli en mansdominerad historia men...tja, man kan inte få alla rätt med en gång. Dessutom är det väl inte helt säkert att det förblir på det viset.

Så just nu känner jag mig ganska självbelåten och efter ett besök på blodcentralen är jag även nu mera åderlåten. Ikväll ska jag prova att svälja en kapsel med järntillskott istället för tabletterna som gör min mage ont. Kapslar som jag lätt sätter i halsen istället...nåväl.