Sagostund

Har just kommit tillbaka från min Pridefestival upplevelse i Uppsala. De har hållit på sedan onsdag kväll och idag, söndag, är första dagen som jag vågade mig utanför min rövarkula och träffa främmat folk. Och då går jag på sagostund ;) Det var Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist från Sagoliktbokförlag (http://www.sagoliktbokforlag.se/ ) som läste ur två böcker som de skrivit och illustrerat (de presenterade sig dock inte men jag antar att den som läste var författaren och den som bläddrade i den jättelika boken var illustratören).

Den första boken de läste handlade om prinsessan Kristalla som först rymmer från slottet och blir vän med draken som alla är rädda för, förbjuds att träffa den igen men rymmer ännu en gång och träffar då flickan Vilda som hon blir bästa kompis med. Men drottningen brännmärker Vilda för att hon inte är av kungligt blod och ser till att flickorna inte får träffa varandra igen. Prinsessan Kristalla slutar prata och skratta för att hon är så ledsen. Sedan när hon är arton år måste hon gifta sig med en prins, men inte vilken prins som helst utan den som är av äkta kungligt blod, kan få prinsessan att skratta, dödar den hemska draken som är Kristallas vän och dessutom får det att pirra av kärlek i hennes mage. Men ingen av prinsarna duger och inte kan de döda draken heller som istället tar dem till fånga i sin grotta. Men prinsarna tänker göra gemensam sak och döda den tillsammans, något som Kristalla måste förhindra så hon klättrar ner från det trapplösa och dörrlösa torn föräldrarna har spärrat in henne i tills hon valt en prins och ger sig ut i skogen mitt i natten. Hon följer ljudet från svärdsmidarens stuga tills hon hittar dit och dörren öppnas av ingen mindre än Vilda. Tillsammans räddar de draken och sedan efter många om och men övertygar Kristalla sina föräldrar om att Vilda är den hon vill gifta sig med.

Jag tycker den var ganska fin faktiskt, men fortfarande väldigt traditionell på sitt sätt. Fast helt klart en sagobok jag skulle ha i bokhyllan åt mina barn. Bilderna var snygga också och det var ganska mycket text, vilket jag gillar, man ska inte mesa med manuset ;)

Andra boken handlade om Kalle som tar på sig en klänning när han är på sommarlov hos sina kusiner och sen vägrar ta av sig den igen och plötsligt, tack vare klänningen, är han jättebra på fotboll. Först blir han retad av sina kamrater men när han blev så duktig vill de också ha klänning och trots att deras föräldrar vägrar så tar de på sig dem i smyg. Tillslut får han till och med sin morfar att ta på sig klänning och vips är han bäst på golf. Snart har alla klänning på sig i hela staden.

Jag gillar tanken med pojkar och män i klänning men det kändes lite överdrivet med att alla blev så bra på det de gjorde i klänningen ungefär som om det var en ny sorts dunderhonung. Fast barn kanske gillar det.

Jag gick dit för att lyssna bara för att få lite inspiration. Jag skulle vilja skriva barnböcker eller åtminstone nåt som passar lite äldre barn, typ yngre tonårningar, men jag har svårt att komma igång. En idé har jag som jag tror kan funka men man ska formulera den också. Funderade ett tag på om jag skulle köpa boken om Prinsessan Kristalla men det får bli en annan gång.