måndag, oktober 11, 2010

En dödsruna

Nekrolog över Findus

Han kom till oss när han var sex månader gammal; med stora svarta ögon smög han sig förbi skorna i hallen som om han trodde de skulle hoppa på honom men samtidigt den keligaste och sällskapligast katt jag hittills känt. Han älskade när man bar honom så att han kunde lägga tassarna om ens hals och spinna i örat och slutade inte jama förrän man lyfte upp honom så att han fick göra just det. Ibland tuktades han hårdhänt av gammelkatten Nisse som inte riktigt gillade nykomlingen Findus men ändå kunde den gamle komma med en mus någon enstaka gång som ynglingen fick- om han var snabb nog. Trots att de aldrig riktigt blev de såtaste av vänner fann de en respektfull hövlighet och kunde ibland tolerera att sova mycket nära varandra men helst inte päls mot päls.
När Nisse gick bort och kom hem i en skokartong skrek Findus ut sin förtvivlan och kastade sig på lådan som var så hal att han ideligen gled av och måste hoppa upp på den igen och igen. Tillslut öppnade matte kartongen så att Findus fick lukta på och säga farväl till sin gamle kamrat för att sedan lugnt lämna gravplatsen.
Nu har Findus själv lämnat jordelivet endast elva år ung. Det torrfoder han älskade så mycket, och alltid föredrog framför burkmat, visade sig innehålla alldeles för mycket kolhydrater som orsakade diabetes. Alls ingen svår eller ohanterlig sjukdom med goda chanser till fortsatt värdigt liv; om det finns tid och resurser att upprätthålla strikta rutiner och kontroller. Tyvärr var det inte möjligt för Findus som därmed lugnt och stilla fick somna in den 11 oktober 2010. Hans sista år i livet har varit omtumlande, men kanske också hans lyckligaste. Två nya familjemedlemmar har han fått och kattungen Signe var nog den mest uppskattade vännen som alltid kom när han ropade och sov tätt intill honom men även valpen Smilla har erbjudits en och annan mus.

Han kommer alltid vara saknad, min pälsklädda lillebror, som då och då gav mig ett kärleksbett som kanske inte alltid var så uppskattat- men som jag för evigt bär med mig i hjärtat.

Inga kommentarer: