I skrivandets stund

Igår hittade jag äntligen den. Boken. Jag får vara den jag är när jag inte blev som jag skulle av Noah Widqvist. Läste ut den igår också, vilket är ett bra betyg eftersom jag endast sträckläser de böcker jag tycker är riktigt bra. Och det var den. Widqvist är en ftm transman precis som jag så jag hade ju förväntat mig att det skulle finnas vissa likheter men jag kunde ju inte drömma om att han, liksom jag, fuskade på hörseltestet i skolan för att låtsas ha sämre hörsel- vilket bara resulterade i en normal hörsel. Han ville också ha glasögon trots att han hade perfekt syn, precis som jag, och till skillnad från mig fick han glasögon med fönsterglas i. Han förklarade det med att han var i desperat behov av att hitta något som var fel med honom som kunde förklara varför han kände sig så fel. Jag har alltid tänkt på det som att jag bara ville ha uppmärksamhet. I vilket fall har jag bestämt mig för att skriva en egen bok. Eller rättare sagt, bestämt mig för att på allvar sätta igång med det. Den boken visste jag att jag ville skriva nästan så snart jag insett vad jag var. Att jag blivit förekommen av någon som dessutom är lika gammal spelar ingen roll eftersom det fattas skildringar om liv som våra. Jag vill ha mer sånt och eftersom jag älskar att skriva och älskar att prata om mig själv vore jag dum om jag inte tar chansen. Widqvist ska komma ut med fler böcker i tema identitet och det ser jag fram emot.