Jag kan inte låta bli att tycka det är lite roligt; kanske just för att det är så fel eller så tolkade jag det ironiskt, jag vet inte. Den som går omkring och godtyckligt kallar någon viss person för "hen" är lika dum i huvudet som den som kallar folk "bög" eller "lebb" utan att den åsyftade personen själv sagt att det är vad man vill bli kallad. Det är en sak om någon är så fullständigt androgyn att man inte kan veta och om man då tycker det är viktigt kan man kanske fråga väldigt artigt om personen vill ha ett könsneutralt pronomen eller inte. Inte bara sådär nonchalant barnsligt slänga det efter någon som ett hånfullt tillmäle för att man själv har problem. Det är bara respektlöst. Som att använda det på vissa kända personer som retar gallfeber på somliga för att de pratar lite speciellt och är väldigt måna om sitt utseende på ett sätt som inte är passande för könsrollen. Alla (köns)normbrytare vill inte ha ett könsneutralt pronomen liksom inte alla "normala" önskar bli könade.
Nog om det. Ikväll roar jag mig med att frosta ur frysen. Jag har trott i ett par veckor att frysdörren var trasig eftersom den inte slöt tätt så jag var beredd att kräva en ny av hyresvärden. Men jag bad honom artigt komma in och titta på den när han kom hem från jobbet. Då hade den övre korgen frysit fast i framkanten. Eftersom jag tryckt igen luckan med en tung sandfylld kattlåda var dörren tät nertill men inte riktigt lika tät upptill så isen kröp fram. Jag var övertygad om att det enbart var en konsekvens av "felet" på dörren. Hyresvärden skrapade bort isen med en skruvmejsel han plockade fram ur fickan (han jobbar på Bravida) och sa att dörren inte går att stänga därför att den översta lådan inte går hela vägen in. Är du säker? frågar jag då (det är första frågan karlar brukar ställa om en tjej/kvinna påstår att det är något specifikt fel på bilen eller dylikt) men jag säger det med mer dread (öh, vad heter det på svenska?) än arrogans. Han svarar inte utan skrapar bort mer is och ger igen med ett milt "så här ska man inte göra..." vilket jag antar syftar på att jag låtit isen växa till sig så mycket att han först inte trodde korgen skulle gå att få ut. Men ut kom den med lite milt våld. Korgens galler hade lämnat typ en och en halv centimeter djupa skåror i isen som var bra mycket tjockare än så. Ojdå. Han bevisade sin tes genom att nu stänga luckan och se; den sög fast! Så det var bara att tacka för hjälpen, riva ut all mat, slänga in det i kylen och stänga av skiten och hoppas på att den skulle hålla kylan tillräckligt för att klara det mesta (men mina piggelin blev en härlig sörja ;). För att påskynda avtiningen i frysen kokade jag upp vatten i omgångar som jag hällde i en kastrull och ställde in i den. Funkade rätt bra tycker jag.
Ja, jag erkänner; jag hade fel. Det var inte fel på dörren utan fel på mig som missat att lägga märke till hur mycket isen växte och pressade fram korgen. Det borde jag väl ha fattat? Jaha, kanske det *rycker på axlarna* sanningen är att jag inte känner mig tillnärmelsevis så dum som jag faktiskt borde. Dessutom hade jag kul på något märkligt vis. Åt mig själv, åt isen och åt, ja, hela grejen faktiskt. Det är ju bra att man har lite humor när man ger sig själv lite extra jobb. Fast i fortsättningen tänker jag nog roa mig lite oftare med att frosta av frysen...
2 kommentarer:
Jag ska erkänna att första gången jag upptäckte att det var för mycket is is frysen efter att jag flyttat hemifrån, försökte jag smälta bort isen med en hårtork. Jag var mäkta stolt över att jag kommit på min lösning själv, och att jag lyckats peta bort all is så snabbt så det mesta i den inte hann smälta. Att man kunde stänga av frysen insåg jag inte förrän långt senare.
Haha, ja, tänk vad man lär sig allt eftersom ;P
Skicka en kommentar