Kollade på en större stuga/mindre hus idag inför eventuell flytt. Det är billigt där jag bor nu, och extremt fin natur som börjar kännas som hemma efter tre år, men litet och möggelskadat. Att bo kvar här känns både dumsnålt och larvigt eftersom största anledningen till att jag inte vill flytta är att jag då måste byta miljö. Nytt grannskap, nya åkrar och vägar, ny skog nytt allting. Det tycker jag är lite jobbigt. Skulle hellre hyra/köpa något i samma område jag "bott in" nu. Där jag är hemmastadd.
Men stugan/huset var väldigt fin. Mycket utrymme både inne och ute, kanske lite väl mycket för en person men ändå lockande. Det ligger dock lite väl nära en vältrafikerad väg - är princip bara ett plank som skiljer gårdsplanen från vägrenen - men man vänjer sig vid det. Jag har redan börjat drömma vilket är ett gott tecken. Och det är som sagt gammalt. Hur gammalt vet jag inte men det känns och syns i huset vilket är ett stort plus. Knarriga golv, spruckna lister vid taket, synliga bjälkar på övre o.s.v. men dessvärre innebär det också att utbyggnaden känns lite halvdan. Det märks för tydligt eftersom det inte riktigt passar in med resten på insidan. Det är som att gå in i ett nytt hus. Vilket man förståss kan vänja sig vid, och lite charmigt är det ju också. Man väntar sig inte att det ska finnas ett till rum och plötsligt finns det ett ändå, nästan som att gå genom garderoben till Narnia. Som ensamstående hade jag dock klarat mig utan utbyggnaden eftersom köket också var rätt stort, som mitt nuvarande sov och allrum typ. Mycket utrymme att sprida ut mig på - I like! Dessutom har jag funderat på att skaffa kanin som inte behöver lika mycket tillsyn som en hund eller katt men ändå är ett sällskap. Dock är jag ingen gnagarmänniska så jag vet inte om det egentligen skulle fungera mellan oss. Däremot fanns det gott om gräs för ett par 'niner ;)
Vi får se. Måste fundera lite till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar